tisdag 30 december 2014

Frostig vinterdag


Länge har jag väntat på vintern.
Den riktiga  -
med snö och kyla.

 

Nu har den äntligen kommit,
dock inte med så mycket snö.
Det föll några flingor när vi gick hem i julnatten
(då kan man tala om julstämning)
 och nå´n cm fick vi under annandagsnatten.


Men kyla har vi fått och med den kom
den vackra frosten som täcker hela naturen.
Fast en liten vattenfläck i strandkanten har ännu inte frusit till.


Den kyliga, frostiga skuggan är alldeles blå.


Det har varit helt underbara dagar vi haft nu
och det har varit lätt att ta sig ut på promenader
i den överdådigt vackra naturen.

Tyvärr är det mildväder på gång igen
men  passa på att njuta innan all frost försvinner.
Kram Yvonne

måndag 29 december 2014

Juldagarna sprang förbi


Efter att de flesta av oss mer eller mindre
i veckor har pysslat och förberett inför julen
har de stora dagarna nu fort sprungit förbi.
 

Vi har haft en lugn och fin helg.
Umgåtts med barn, barnbarn
och släktingar, bl. a. detta lilla yrväder
 som inte är lätt att fånga på bild.

Hoppas att du också haft en fin jul!
Nu ser vi fram mot ett nytt år
och ljusare tider.
Kram Yvonne
 

onsdag 24 december 2014

God Jul


Önskar jag er alla en riktigt
GOD JUL
och hoppas att ni får ha det lugnt och skönt!


Dessutom önskar jag att vi alla ber om
FRED PÅ JORDEN,
att vi alla kan få leva i frid och harmoni,
 ta hand om varandra,
djur, natur och Moder Jord.

Kram Yvonne

måndag 22 december 2014

Korpen flyger


Ofta när jag är ute på promenad
i vår närhet hör jag korpen kroa.
Ibland flyger den snabbt förbi uppe i luften.


Men häromdagen slog den sig ner
i toppen av ett träd långt bortöver hygget
 

och äntligen kunde jag få korpen på bild.

 
Några stycken blev det innan den flög vidare.
 
Ja, den satt på långt håll,
men jag är så glad att ha fått
dessa halvsuddiga foton på
en av mina favoritfåglar.
Jag vet att de är elaka och gärna
hackar ut ögonen på nyfödda lamm,
men jag gillar deras mäktiga utseende
och den korpsvarta fjäderdräkten.
 
Ha det fint så här dagarna innan!
Kram Yvonne

söndag 14 december 2014

Lucia och julbockar


Denna helg har varit extra fin.
Lucia firades med en fantastiskt vacker föreställning.
 Vilket arrangemang -
stadens musikklasser, symfoniorkester och en kör
med vuxna, tillsammans 400 personer.
Så mäktigt det är när många röster och klanger samverkar!

 

Idag tog jag med mamma på en tur 
till ett par julmarknader i vår närhet.
Där fanns julbockar -
stora,


små,
 (fast den ser jättestor ut)


mer påklädda


eller mindre påklädda


och...
ja, vem vet om detta är en bock?
Men den kanske växer till sig.

Mycket annat fint fanns naturligtvis också
både till lyst och att äta.


Vad sägs om dessa raringar?

Det är extra fint att vi har fått lite snö
som skapar bättre julstämning,
men det var isiga småvägar att åka på.

Hoppas att du också haft en fin helg!
Kram Yvonne

tisdag 9 december 2014

Vinterträdgård


Satte vitlök i oktober.
Ser du vad som hänt?
Visst, denna onormalt varma höst har gjort
att vitlöken har börjat växa 
och  den är nu en decimeter hög.
Jag vet inte om den överlever vintern
och börjar växa om igen nästa år.
Någon som vet?



Men det är ju inte så dumt
att kunna plocka persilja och mangold i december.
Måste dock ha allt grönt bakom galler 
för att de inte ska hamna i rådjurens magar.


För övrigt ser det ju rätt trist ut 
i trädgården så här års.
Fast sparrisen har fortfarande rejäla peruker.

Jag längtar verkligen efter snö och kyla 
och hoppas att vi får en vit jul.

Ha det gott!
Kram Yvonne

torsdag 4 december 2014

Naturens egna fil


Om du behöver finputsa något
kan du hämta filar ute i naturen.
Visste du det?
Skavfräken heter den växten.
Utsidan har kraftiga längsgående räfflor
som har kraftig slipförmåga,
både när de är färska men ännu bättre som torkade.


Jättebra som nagelfilar
och finputsar även saker av trä.
Fick lära mig detta när jag läste utomhuspedagogik
på universitetet för många år sedan
men det tog flera år innan jag hittade växten hemikring.
Tills jag en dag hittade ett exemplar
och då öppnades mina Skavfräkenögon
och idag hittar jag växten på flera ställen i min närhet.

Det är ju lite lustigt det här 
med att "öppna sina ögon" för vissa saker 
men det är ett faktum att har man börjat se
t.ex. trattkantareller ser man dem "överallt".
Man har lärt sig hur de ser ut och var de växer.
Det är också lättare att upptäcka Skavfräken nu
  när gräset börjar vissna.


Ha det gott!
Kram Yvonne

måndag 1 december 2014

Strykkudde och julhästar


Den här lilla lurvsudden kunde de små barnen
rida på igår under stadens skyltsöndag.
Visst är den väl rar?
Hade velat vara liten igen för att få rida på den.


Det är faktiskt många år sedan jag var inne
i staden just skyltsöndagen.
Förr var det ju då den riktiga julstämningen
satte in och alla gick man ur huse för 
att uppleva försmaken av jul.

Barnen flockades vid fönstret till järnhandeln,
som hade byggt upp en elektrisk tågbana i skylten,
tryckte näsorna mot glaset, 
såg tåget tuffa runt och önskade 
att de skulle få ett alldeles eget tåg av tomten.

Men nuförtiden börjar ju affärerna sälja 
och skylta med julsaker redan i oktober så de flesta 
är väl ganska blasé vad gäller julskyltningarna nu.
Inte speciellt många människor var ute 
samtidigt med mig i alla fall.

Det som lockade mig var att det fanns några
marknadsstånd på och vid torget.
Köpte den fina hyacinten som sitter 
i ett gammalt halvlitersmått
och saffransskorpor som en skolklass sålde.


Inne i godsmagasinet stod en trevlig kvinna
och sålde egenhändigt tillverkade handarbeten
till förmån för Läkare utan gränser.
Det tyckte jag var extra behjärtansvärt 
och ville köpa den här fina tygkassen.
Men se det gick inte alls för sig.
Dem gav hon bort istället för plastpåse 
när man handlade av henne.


Jaha, då fick jag väl köpa en strykkudde då
för fina dockkläder har jag ingen användning för.
Men strykkudde... vad är det?
Jo, man stoppar in ena handen i den 
(som en grillvante) och för in kudden i t.ex. en blusärm
man inte vill ha veck på och stryker med järnet mot kudden.
Fiffigt, eller hur?
Du kanske redan har sett eller hört talas om strykkuddar
men för mig var det något helt nytt.
Vet inte om jag någonsin kommer att använda den
men som sagt det går till de modiga läkarna.

Vilka fantastiska människor det finns
både läkarna som verkligen riskerar sina egna liv för andra
och den rara kvinnan som arbetar fram alla fina saker utan egen vinning,
Kanske något att ta efter!


Även denna fina Fjording fanns att rida på
och då blev jag riktigt nostalgisk.
Vår första häst var just en Fjording.
24 år gammal, stor, snäll och trygg 
för två tjejer i 7-årsåldern.
Boss fanns hos oss några år innan han
fick sluta sitt liv på grund av ålder.

Ha en fin tid i väntan på julen!
Kram Yvonne

söndag 23 november 2014

Medkänsla behöver vi alla



Att bli förstådd av en annan
- det är som en andlig smekning
- så mycket inom oss dör av brist 
på intresse och vård.
                                     Mirza Schaffy

Odla inlevelsens vackra konst, se med andras ögon, 
minns att mycket, som förefaller oss likgiltigt, 
för dem är livsintressen, hjärtesaker. 
Förståelsens värme öppnar slutna hjärtan 
 som blomkalkar, stöttar vacklande steg, 
förjagar vandringens ensamhetskänsla.
                                                       Ur Ord på vägen 1949 


Det är inte alltid som medmänniskorna
förstår ens agerande eller tal. 
Det krävs en stor lyhördhet av oss alla
att verkligen kunna förstå andra 
och att själva bli förstådda.

Ibland blir det missförstånd och,
hemska tanke, osämja. 

Men när allt flyter på och man är på
samma våglängd som omgivningen
eller att de åtminstone förstår,
kanske håller med, tröstar, 
tillsammans bygger vidare i tankeslingorna
- så varmt och fint det känns då.




Hjärtat slår då lugnt och stilla
och min lilla värld känns god.


Ta hand om varandra!
Kram Yvonne

tisdag 18 november 2014

En hemsk saga

Det var en gång en liten hönsflock 
som bodde i ett litet rött hönshus.
De var så förnöjsamma med varandra 
och flocken hade nyss utökats med unga nykomlingar. 
Allt var frid och fröjd. 
Tuppen roade sig med nå´n höna ibland 
och hönorna värpte goda ägg
 till mänskofamiljens glädje.

En dag i skymningen smög en mörk Skugga in i hönsens värld.
Skuggan tog sig några sniffande varv runt hönsgården.
"Hm, det luktar mat", tänkte Skuggan
innan den slank in genom en maska i hönsnätet.
Den smög sig fram till en höna och dödade
 den genom att bita den i halsen.

Men tror du att han nöjde sig med den hönan?
Nej, Skuggan fortsatte med sitt dödande,
helt besinningslöst,
tills alla hönsen och tuppen var döda.
Han mättade magen med lite av en höna.
Resten dödade han bara.

Förstå att det nog var ett förskräckligt liv
och kacklande på dessa skräckslagna små fjäderfän,
när de såg sina vänner, en efter en, dödas.
Förhoppningsvis kunde de inte tänka tanken 
att snart är det min tur.
Men mänskofamiljen fick en chock 
när de kom hem till förödelsen.

Vem var då denna Skugga?
En långsmal individ med korta ben och lurvig päls.
Vacker och fin att titta på med gul haklapp.

                                                         Bild lånad från nätet
Men fy vad skenet bedrog.
Det visade sig vara en massmördare i förklädnad.

Nu slutar inte sagan här om du trodde det.
Nej, mitt i all förskräckelse lyckades lilla Eulalia 
gömma sig och undkomma den hemska mördaren.
Hon fick flytta in hos en annan hönsfamilj
tills mänskofamiljen satt upp nät 
med mindre maskor på hela hönsgården
och murat igen vartenda litet hål runt huset.
Sedan fick hon flytta hem igen 
med ett par nya vänner som sällskap.

Och Skuggan?
Han kom tillbaka för att äta och gick i fällan.
Nu jagar han vidare i en annan skog,
långt borta från detta lilla hönshus.
Jo förresten, 
Skuggan var en Skogsmård.
Slutet gott, allting gott???

Denna saga kan man lätt översätta till människans värld,
som den ser ut idag för många, eller hur?
Kram Yvonne

söndag 16 november 2014

Fröpumpa


I våras fick jag frön till Fröpumpa
av min svägerska och till min förvåning
fick jag fram två stycken pumpor.
Nu hann de inte bli helt utväxta.
Odlade dem i pallkrage ute.
Jag tog in dem i redan i slutet av september
när det började bli frostrisk och vi var tvungna att åka bort.
Tordes inte låta dem vara kvar ute.


Pumporna fick ligga inomhus och mogna till
och det var spännande att skära upp dem.
Det blev inte många mogna frön 
och de kunde ha varit mer utväxta.


Men det blev underbart goda soppor av innanmätet,
med persilja och egenodlade hasselnötter på toppen, mums.
Har nyss lärt mig att göra mixade soppor
vilket är fantastiskt gott.
Har tyckt att det varit helt onödigt att mixa grönsakerna,
man har väl tänder att tugga med.
Men det är verkligen skillnad att mixa till en krämig soppa
och det vet väl alla ni andra på nätet
som inte är lika envisa och enkelriktade som jag vad gäller mat.

Ha det gott!
Kram Yvonne

tisdag 11 november 2014

Katt på äventyr


Ibland blir jag trött på denna lilla katt
när hon periodvis ideligen ska ut och in ur huset.
Men idag försvann hon...
och då önskade jag att hon skulle komma
 och gå ut och in igen.

Vid lunchtiden såg mannen henne gå 
på grannens tak och där bygger man ut huset
så det är öppet in på vinden.


Mannen gick ut och ropade på katten,
men det brydde hon sig så klart inte om. 
Sedan försvann hon.
Vi trodde att hon gått in på grannens vind
och tänkte att hon kommer väl fram
 när det blir tyst efter att byggnadsarbetarna
har slutat för dagen.
Men tiden gick
och ingen katt kom, trots lockrop.

Det slutade med att mannen fick 
gå ner till grannen och förklara saken. 
När han kommer dit hör han ynkliga kattjamanden
från takfoten ovanför entrén.
Mannen fick lov att klättra in på vinden
och fick efter ett visst besvär tag i 
den skräckslagna katten.

När hon gick in på vinden hade arbetarna lunch.
När de sedan kom tillbaka och började väsnas
blev katten så klart förskräckt.
Hon tycker inte ens om dammsugarens ljud.


Väl hemma måste hon ju tvätta sig så klart
innan hon ville busa i trappan.
Efteråt började hon sitt ut-och-in-spring igen.
Det är skönt att ha dig hemma igen,
älskade lilla PyJamaz!


Matte och husse firade hemkomsten 
med några fröknäcke med den mögliga osten
som kom med hem från Julita.
Osten Stormhatt är mycket god
och extra smaskigt med rabarbermarmelad.
En kall öl till var inte heller fel.
PyJamaz tog lite Herrgårdsost
som är hennes favorit.

Ha det gott!
Kram Yvonne

lördag 8 november 2014

Julmarknad på Julita


Var på julmarknad på Julita Gård idag


och är det julmarknad ska det så klart


finnas många Tomtar 
och det fanns det


i olika material och ställningar,
mer eller mindre påklädda.


Blev man trött på att trängas med
de många besökarna i de olika husen
kunde man ju bara stanna upp och njuta
av alla de vackra byggnaderna,


 värma sig vid någon av alla brasorna


eller ta sig en åktur runt området
 efter de fina Nordsvenskarna .

Många vackra och goda saker
 fanns att handla,
men bara en liten möglig ost
och aluminiumfri deodorant
fick följa med mig hem.

Ha en skön söndag!
Kram Yvonne

onsdag 5 november 2014

Sista rosorna


Igår klippte jag av mina sista rosor
i trädgården och tog in.
De står fortfarande fina idag,
vilket är fantastiskt.
Trodde nog att de skulle sloka 
när de kom in i värmen.

Det är ju en helt otrolig höst vi haft.
Plocka in rosor i november!
 

Men nu väntar jag på snön
som de sagt ska komma imorgon.
Vi får väl se hur det blir med det,
men då vill jag ha kyla också
för snöslask är mitt värsta väder.

Hoppas att du satt på vinterdäcken!
Ha det fint!
Kram Yvonne

måndag 3 november 2014

Salamander


Under min cykeltur träffade jag på
denna lilla varelse.
Den låg på asfaltsvägen långt bort från
det kärr jag antar borde vara dess rätta element.
Konstigt att ingen bil kört på den
och jag undrar hur den hamnade där?
Där kunde den ju inte ligga så jag tog upp den


och var bara tvungen att vända på den
för att få se den vackra undersidan.
Visst är den fin den lilla vattensalamandern?
(Fick se att den saknar tår på sin högra fot
när jag tittade på bilderna. Skadad eller missbildad?)

Fy vad det kändes sorgesamt 
att lägga ner den i det fuktiga diket.
Men vad skulle jag göra med den?
Hoppas att den överlevde.


Livet kan vara tufft,
antingen man är stor eller liten,
oavsett art.

Ha det fint!
Kram Yvonne